Vinterrävens tårarDär ingen annan nuddat. Vid bäckens porlande sorg. Stränder ingen längre minns. Varje andetag älskar mer än det förra. Det som gör ont, inte längre svider. Längtan kysser min solnedgång och vinterrävens tårar ändå förblindar. Den jag blev om än för en stund. Igår. I dammens ebenholts. Svärtan blir till glänsande panter blick. Nykomlingen i snön andas ut. Så blek som svandun och natten aldrig blir mer sagolik. Tröstar mig själv i en kram av rosenkvarts. Du stilla bergsskugga och vingklippta väsen omsluter mig. Harmoni jag önskar mig. En knippe havsbris och allt jag hör är vindens abalone snäckskal krossas som bergamotter, vars saft rinner från dina läppar. Jag kysser dig som om vintern aldrig varit och sommaren alltid förevigt. Somnar med saknaden fastän saknaden, är du.
Fri vers
av
Black raven
Läst 71 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2021-09-20 09:56 |
Nästa text
Föregående Black raven |