Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
fånge i sin egen dödlighet berövas vem som helst all värdighet


Ett ovärdigt slut



han bet ihop till sist så hårt att emaljen i tänderna
faktiskt sprack och ur tandköttet jäste varet ruttet

ansiktet var grått men purpur till färgen innan det
snart fräste till i stolen och blodet skar sig i skiten
där den rann ur byxbenen över svullna åderbrock


Han svor hårt med blicken innan ögonen torkade

- en sista protest mot allt, säkert mest förtvivlan







Fri vers av Gawain
Läst 189 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2021-09-20 23:19



Bookmark and Share


  Kungskobran VIP
Frustrationen så det ryker.
2021-09-21

  lodjuret/seglare VIP
Var på i kroppen talar om vad o varför, bara inte när uppkomsten uppstod, kanske i som ras i Uppsala?
2021-09-21
  > Nästa text
< Föregående

Gawain
Gawain