med andetagens regelbundenhet

men utan ord kurar jag skymning

mörkrets hamn närmar sig

växer allt större jag sluter ögonen

känner ur gruvan av mitt inre

en leende närvaro landa på läpparna

öppnar ett samtal med det namnlösa större

jag kallar dig Gud

vårt möte färdas i evighetens nu