Jag fruktar floden,
den djupa, mörka purpurfloden,
gränsen mellan.
Jag räds vattnet,
det grumliga och svarta,
av bläck och stumma ekon.
Jag måste ner i floden,
tystna.

Jag måste genom floden,
till andra stranden,
hem till andra stranden
bortom floden,
den mörka, djupa
till landet med de vita vattnen,
de tysta sångerna.

Men jag fruktar floden.