Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

galaktisk närhet


min systers bröllopsfoto står på golvet i vardagsrummet
stort och tungt
föreställande en oktogonkyrka i lappmarkerna
med liggande timmer
vintertid
min bror tog bilden

min svåger vill inte ha den längre
tänk att döden gör så mycket med oss
och minnena svallar
lämnar fläckar på hudtapeten
utomjordiska miljöer som aldrig går att putsa bort

när jag skriver en dikt undrar jag
hur lång tid det tar
innan den verkar löjlig

men just nu lyser fotot
som fullmånar
och jag har inga skyddsglasögon
när jag tittar på dem med periskop
tänk att döden gör så mycket med oss




Fri vers (Fri form) av Anya VIP
Läst 120 gånger och applåderad av 20 personer
Publicerad 2021-09-30 11:17



Bookmark and Share


  Eva Helene VIP
Här lyser dina ord med ett särskilt vackert skimmer, ihopfogade till en unik text. Vackert och gripande.
2021-10-01

  Marita Ohlquist VIP
Berörande om livet och döden och ett foto av en älskad syster.
2021-10-01

  Sommarina VIP
Fint. Speglar livet. Gillar!
2021-10-01

  Lena Staaf VIP
Underbar text, vemodig och brännande, med bilder som etsar sig fast. Gillar mycket miljöbeskrivningarna och reflektionerna över diktens och tidens flyende.
2021-09-30

  TrollTörnTrappan VIP
Sköna ingredienser, såsom oktogonkyrka i timmer, diktarens självkritiska undran, utomjordiska spår outplånliga, och inte minst att titta på foto genom periskop!!!
2021-09-30

  Blomma-Stjärna VIP
du sätter fingret mitt i vardagsrummet och pekar på ett bröllopsfoto
vidare ut över lappmarkerna
ut i galaxen;
- bruden, frun, diktjagets syster är död; och bröllopsfotot ges nu ett annat värde - diktjaget ser med fullmånars skimmer- och - inga skyddsglasögon!
2021-09-30

  Kungskobran VIP
Döden förändrar allt, i synnerhet för den som dog.
Tänkvärt om att dikten kan verka löjlig i mot slutet, jag tar ibland bort den sista versen.
Fantastisk målande skildring

2021-09-30

  Eva Solstrale VIP
konstant skulle det stå inte Konstantin förlåt för skrivfel i AUTOKORREKT
2021-09-30

  Eva Solstrale VIP
Innehållet speglar så fint den inre vendettan miljö och arv, speglandes ut i det oändliga för att sedan närma sig denna fasta punkt som minnet kan utgöra för oss, minnet av en tid som var Konstantin i det, dvs sådant vi aldrig kan ändra, och således därför så gripande, och betagande av våra känslor av vemod, melankoli och smärta... Bra skrivet med flera synonyma associativa formativa meningar,din prosa briljerar!
2021-09-30

  Sparvögat VIP
Så fint utmejslar du tankar om döden och hur den drabbar de efterlevande…
Som alltid mycket berörande!
2021-09-30

  AiA Maria den fria VIP

”Utan skyddsglasögon”

Texten öppnar dörrar till hjärtan, stjärnor, galaxer, eoner av tid


”Tänk att döden gör så mycket med oss”

Här i finns en viktig pusselbit till levande liv.

Tack-Sam-het!

<3
2021-09-30

    Sefarge VIP
Berörande ord
(Som vanligt)
Från din hand
Sista raden
Bränner sig
Verkligen
Fast. ..
;)
2021-09-30

  Kajan Mikael VIP
Närhet och avstånd ryms både i relationer och i vårt förhållningssätt till det vi benämner "döden", och denna dualitet upplever jag starkt i texten.
2021-09-30
  > Nästa text
< Föregående

Anya
Anya VIP