Lev allt som oftast vid mina
källor kära vän.
Du kommer alltid hem
tillslut, våndan, vårdandet.

Då förflyktigas det avskyvärda.

I dessa återkommande liv
växer det vackra upp igen.

Av vanmakt kan nästan
ingen bemästra ondskan.

Var kan jag odömd finna dig
och inte känna denna saknad.