Denna poesi kommer inte att likna någon
annan.
Varför är det så svårt att ta det lugnt ,
utan att allt ska kännas tungt.

Nu har min ork tagit ner mig på alla plan,
skulle gärna kunna glida iväg på vattnet
som en svan.

Det fungerar visst inte på detta sätt ,
finns det något som känns rätt.

Jag inbillar mig att vilan ger mig orken åter ,
men sitter just nu och gråter .

Varför lyssnade jag inte på läkaren,
tyvärr kände jag som han va kväkaren.
Hade fel inuti min kropp ,
nu känns det som det kommer en propp.

Ta mig härifrån så jag känner lugnet svepa igenom mig,
säg då detta ord Nej ,
ifall någon vill ha en grej.

Alltså brödet eller bullen gjord ,
ni förstår nog att det är mitt bord.

Vila och unna din kropp det ,
du försvinner inte för du är så het!