passiv aggression
bryter ner
du är tillbaka
åh vad jag längtat
efter detta kalla rum
där natten är mitt sällskap
där jag njuter att lida
med ångesten i magtrakten
där jag har rätt att gråta och mysa
där är jag härskaren
jag kommer inte somna
där pissar jag på er i lönndom
där får jag vara medioker och pretentiös
detta dubbla mående
det som går över
men då blir det inga dikter
jag vet att jag då trampar
på den som njuter att lida
massan tycker vi är kufar
varför ville jag vara som dom
jag kan låtsas att jag är bra
men jag blir inte riktigt insläppt
jag hörde dock att massan var det rätta
men där är jag inte välkommen
men tomheten massan gav mig
lockade mig hit
dom slipper mig
och jag slipper dom
vi tar näring av varandra
massan och jag
båda behövs
när man förstår det
när förnuftet igen börjar tala
vet du vilken nolla du egentligen är
du märker det på den passiva aggressiva
detta går inte att förändra
det är en naturell lag
härskaren är död
du är nu en annan
du har redan glömt vem du var där på natten
du kastar det du skrivit och skäms