Två generationer,
öga mot öga,
vända mot varandra.

Det är en hinna mellan dem.
Ett tunt lager, genomskinligt.
För det nakna ögat, knappt synbart.
En barriär.

De kan aldrig varandra riktigt beröra.
Alltid ett litet avstånd.
Aldrig hud mot hud.
Ej i samma värld.

De står på varsin sida.
Babblar, gråter.
Skriker, lider.
Bekänner.
Vädjar om att vara vänner.

Alltid en hinna.
Alltid en barriär.
men når inte igenom.

Hinnan är flexibel,
Formar sig efter kroppar.
Armar som öppnas, fingrar som spänner.
Men den är alltid där.
Håller dem alltid isär.

Inget når igenom.
Inte helt , inte fullt.

De ser varandra.
Kan läsa varandras kroppar.
Ser läppar som rör sig.
Tårar som faller.

Ändå i olika världar.
Lager som överlappar utan att beröra.
Alltid ett litet avstånd.
Aldrig hud mot hud.

Alltid en hinna.
Alltid en barriär.
Alltid ett litet avstånd.