Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Att äntligen få falla

Asplöven darrar av förväntan 

efter att äntligen få falla.

Nätterna börjar att bli rysligt kalla.

Min höstdepression är blytung. 

Jag saknar tiden då jag var ung. 

Kan inte prestera någon vrede. 

I detta dystert melankoliska skede. 

Min katt Winston har ingen ork. 

Till att gå ut och jaga en fet sork. 

Ställer mig på stadens största torg. 

Jag känner Sveriges samlade sorg. 

Kajornas eviga kacklande vid Nikolaikyrkan. 

Kramar en vän för att ge henne styrkan. 

Asplöven darrar av förväntan

efter att äntligen få falla. 

Nätterna börjar att bli rysligt kalla. 




Bunden vers (Rim) av Johan von Bergstjärna VIP
Läst 29 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2021-10-11 17:15



Bookmark and Share


  Lena Staaf VIP
Vacker dikt!
2021-10-11
  > Nästa text
< Föregående

Johan von Bergstjärna
Johan von Bergstjärna VIP