Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I rymden är det alltid natt


Vart tar vi vägen sen
når vi ljuset
eller är det intigheten
                     , mörkret
som ersätter

Ska vi inte finnas
inte våra nära
kära minnas


Tankarna är så mörka idag
trots blå himmel
solen som lyser upp

Träden nästan nakna nu
löv som häktar fast
liksom jag försöker göra
vid livet och hålla emot
                       , det svåra
det som vill mig något

Jag vänder mig mot solen
mot allt det som känns varmt
                                           , tryggt
håller kylan på avstånd
så gott jag nu kan

Jag vill inte lämna än
                       , inte såhär

Tårar som rinner
tårar som torkar i vinden
tårar som rinner igen
är det bara jag som inte förmår
är det bara jag som svävar
                                      , fritt

ingen grund, ingen jord
som håller mig kvar

I rymden är det svart
i rymden är det alltid natt
stjärnor faller, stjärnor dör
stjärnor föds igen

Jag lever och jag ska dö
vet inte när bara att
och jag vet inte
                     , varför








Fri vers (Fri form) av Poesia VIP
Läst 306 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2021-10-12 15:20



Bookmark and Share


  Lustverket VIP
Ja. Det är så himla mycket vi inte vet vi människor. Stjärnorna har sina öden precis som vi, de vet säkert inte heller allt. Alla har vi våran horisont, ingen ser till änden.
2021-10-15

  Öknens Ros VIP
Det ljusnar alltid mot gryningen, tankarna skingras, det finns hopp i den nya dagen.
2021-10-12
  > Nästa text
< Föregående

Poesia
Poesia VIP