Det är inte lätt att vara mor till dig,
pojken min, som jag får läsa om
i spalter efter spalter, och de säger alla mig
att det livet lämnas bör bakom
Ja, du är berömd, och det är bra på sätt och vis
ger mig flera vänner än du anar
men en otäck dröm mig stör, att ett ohyggligt pris
kan du få betala, så jag manar

Kom till sans och stadga, du är blott en man
lika sårbar som en gång din far!
Det gör mig ont att höra om vad du i ivern kan
Finns det någon bro att bränna kvar?
Pojken min, förstår du vilken oro du mig ger
ofta vill jag bara fälla tårar!
För jag vet att prärien är lömsk, och mycket sker
som mig får att känna kalla kårar

Homer i sin skymning är som jordens hy
brunbränd, och den doftar som av rök
Din mama tänker ofta, tänk om dagern vore ny
och jag kunde se dig i vårt kök
putsa dina stövlar, som du aldrig gett dig av
tala om en fästmö vid din sida
Men så hör jag ljudet av ett eko från en grav
låt mig inte mer av ängslan lida!



1/10 2021