Som graffiti till ett nytt universum
kvantfysiskt klotter, vi highlightade
konturerna av oss själva leendes
oombedda nakenbilder på
universums metaforiska elskåp

sen var det bara att vänta ut natten
vakuumförfall eller värmedöd
spelar ingen roll, vår piece lyser
inte i rött eller blått eller rosa
utan smaker: charm, sär, ner och upp
entropi vi fångat i tidskristaller
som vi tror kommer ticka vidare
kanske som mörka fläckar i en ny
bakgrundsstrålning, kanske som
ljusa toner i ett annars bläcksvart
mörker. Vi vet inte, bryr oss inte.

Vi vet bara att skymningen kommer
och att vi nu har vår enda chans att
smyga ut om natten, lämna ett avtryck
någonting som när de tittar upp ur
sin pendling imorgon, morgondruckna
i gryningen av en annan existens
så fastnar deras blick där på brofästet
orden ”vi var här, vi var här, vi var”