Jag slängde allt du tog från mig
Väggen med dina härskartekniker
Fallerar och ett paradigmskifte bryter ner
Alla har sina friska diagnoser
Alla kan läsa i veckorevyn
Det är därför du inte är överläkare i psykiatri
Jag skiter i din anklagade ton
När du anklagar ut dina tillkortakommanden
Och penslar ut dina brister
Och de blir plötsligt mina
Tack för att du tog min energi
Tack för att du repeterar allt du hört
En liten resonerande tanke av utveckling
Vore klädsamt för en människa som är 40+
Allt är mammas och pappas fel
Med din exakta karta hur man navigerar
Och med din säkerhet
Kommer säkert google bli avundsjuka
Du är hemsk och vidrig
Du spökar där du inte kan vara
Inom en kvadrat befinner du dig
Där du är kärnan i en cancecell
Du delar dig gärna
Men som tur delar du inte ditt liv med mig
Och jag hade tur att jag inte gav dig näring
Människor är inte så märkvärdiga
Du borde inte fått dela samma rum
Som mig din förfärande sopa
Gör dina dagliga saker som alltid är lika
Samtalen med dig är som mammas repiga lps
Din stolthet att vara okunnig
Där du överrumplade mig i mitt
Psykologiska ide
Nu har du min energi jag borde haft
Du tände på huset tog bort brandstegen
Nu tiger du utan förklaring
Du vill gärna tycka att jag tror
Att det är synd om mig
Jag sätter punkt
Och förstår att din ryggsäck du bär på är tung
Du vill gärna att jag ska bära den
Och jag gjorde det allt för länge