Likt en mur som stänger in dina tankar
Likt ett lås som hindrar dina annars fria rörelser
Som kedjor håller dig fastbunden i fantasilöshetens mörka vrå
Du vill tala men inga ord gör sig hörda
Det vita pappret retar dig med sin ljudlösa ton
Bläcket strejkar från att skapa skrivandets konstord
Tankar störs av distraktioner och fantasier som likt gnomer
Viskar bort din koncentration till det yttre världen
En förbannelse som är skribentens och konstnärens värsta fiende
Ett hot mot hela deras försörjning och livsmening
Kreativitet blir en kamp av myrsteg
Mot en förväntad skapelsens monument
En dag av produktivitetsbrist känns som en evighet
Av bortslösad potential
Likt en penna utan bläck står mina idéer still
Utan att ta form
För ett kramp mot det kreativa gåvan
Är denna skrivkramp
En aspirerande poets värsta fiende bland de andra