Jag ser att du mina texter läser, tre idag blott den tidiga timma, nitton igår och fler så innan. Jag förstår det är du min älskade, förstår mer än anar dig där i din anonymitet. 
Du läser om fria år, om halsband, om lycka sorg erotik och kärlek, ja min fina, Du läser mig. Läser den jag var, den jag är, den jag blivit, han som inte är så olik den han var. 
Men jag ska inte gå in så djupt om vad som format oss alla för i grunden är vi de samma vi lever bara av erfarenhet, den som utvecklar oss men frågan kvarstår, formas vi av tidens tand eller är vi i grund och botten den samme.

På något sätt i mitt vemod över dig som söker något slags svar så väcker det även en viss glädje, du finns kvar trots att tystnaden äger. Men läs mig min älskade, läs och strö salt i sår. Klyschor du nog säger om mina ord, de som är använda här är också använda för dig, och jag kan bara hålla med. Ord finns det inte många av men känslan i dem kan vara annorlunda. "Ja men den texten kunde ju lika gärna vara skriven för mig" ja min älskade här har du också rätt men de var inte det, du har fått andra texter där mina känslor och kärlek bara är för just Dig, ingen annan än just för Dig. Där var Du i mitt hjärta, där var och är Du unik. 
"Ja men du gör och säger ändå samma saker" Jag kan inte undgå att le i min sorg över oss, ett leende där jag vill ta min lilla fågel i min hand för att beskydda henne från sig själv och sina tankar, tankar som gör henne grå, trist och en bara i mängden, hon min vita starka blomma som ska blomma så vacker. Hon är ditt berg du måste besegra, ditt egna höga berg. 
Ja, återigen då du inte förstår. Vi är alla unika, visserligen formade av tid men i grund desamma, så ock jag. Jag är och har alltid varit romantiker, har alltid stått på de svagas sida, aldrig sett mig för mer än annan och Alltid haft ett stort hjärta fyllt av kärlek. Jag har genom åren träffat sådana. Träffat kärlekar som skapat lycka, glädje, åtrå, lust och slutligen sorg, sådant som speglas här inne av mina texter. Men en sak är viktig om mina kärlekar och hur jag är som person. Jag ljuger 'aldrig' jag står vid mitt ord och har alltid så gjort men det är 'här' du i mina texter försöker hitta en lögn, att jag ljugit för dig, att inte just Du är unik utan bara en i mängden... det är här du söker finna glöd åt din tilltro till mig, den tro och tillit som länge sedan är borta då du inte vågar tro på dig själv utan litar på vad andra tror, om mig, om livet som sådant, det var bland annat här jag såg dig att din tilltro till livet var försvagat, det var här jag vill stärka dig till den jag ser inom dig. Den unika vackra och varma människan Du är.. du har styrkan men tilltron genom det du upplevt genom livet är svag. Kunde du bara för en gång våga tro på mig för jag vet att en miljard kronor skulle inte ta dig över berget utan det är endast din tro som kan få dig att stå på dess topp och se gröna solbelysta ängar där under. 

Jag vet att jag kunde skriva spaltmeter efter spaltmeter över hur mycket jag älskar dig. Vem du är och vad du betyder för mig. Att min kärlek aldrig varit större, att detta är unikt för mig, men du kommer aldrig att tro mig förens du tror på dig själv, förens du kan se dig genom mina ögon och se den unika jag ser. 

En dag om många år härifrån hoppas jag, kommer du min kära bli varse om vad du betydde och betyder för mig. Hur unik du verkligen är och var. Den dagen du sitter med ett kort i din ena hand, en ring i den andra med en text framför dig som tar dig tillbaka flera år fram till idag. Jag hoppas och önskar att du långt innan den dagen besegrat ditt berg och fått din tilltro till dig själv tillbaka där du ser det unika i dig som är Du. 

hur falsk du än ser mig så kommer jag alltid älska dig, Du som är unik för mig. Ingen kommer att ta din plats på kudden bredvid mig där tre av du finns. Ingen kommer få plats på mitt finger och allra minst i mitt hjärta innan jag blir till aska och ett minne.
Vet att du även tvivlar på dessa ord men om du hade vågat känna mig skulle du veta att de var sanna

Men fortsätt läs mig kära du  Läs om sorg, kärlek, lust. Läs alla mina ord för det är faktiskt jag i dem, den jag är. Den jag kunnat bli för dig och mer

Detta var och är mina sista ord på poeter.