Sommaren försvann fort som en dans
och nu på hösten hade man ju en chans
att där hänga me´och verkligen se
vilken färgfägring lövträden
oss alla kan ge...

Men även där tog det inte lång tid
innan löven kommit på glid
och försvann och man fann
att de ramlat ner på kullen
och blivit ett med mullen...

Nu lider det mot mörkare tider...

Då på promenaden mötte jag nå´n
som sa, se det inte så för omsider
lyser det upp och det ljusnar i skog
och mark även i din park...

Snön vi ju sen har som ner drar
och föser oss med ljusare da´r
ditt mörka pryds då upp i vitt
så passa på då och ta dig en titt
Ewa och lys upp sinnet ditt:
För så gör jag ju med mitt!
Och en ljuspunkt till för mig
det har blitt, för på ditt klagomål
blir jag väl sen för alltid: Kvitt!!!