Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Kärlek, förvirring, ärlighet


Vem vet

Så många om och men, jag känner mig omättlig
Vet dock inte om det är hunger jag känner eller förvirring, kanske är det rädsla.

Jag vill varken äga någon eller känna mig som någons ägodel.
Varför måste man lägga etikett på allt.
"Nu är vi officiellt tillsammans" vi är ett par nu, nu begränsar vi varandra.

Vad är kärlek? Jag tror att passion och attraktion är det vi egentligen kallar kärlek.
Men hur länge håller den?
Mina längsta relationer är till de jag idag kallar vänner oavsett förmåner.

Är vi verkligen menade att spendera varje dag tillsammans med någon, Bo under samma tak,dela säng, dela måltider.
En sak är säker och det är att jag sällan delar åsikter med någon.

Hur kan någon då säga att den älskar mig? Hallå känner du mig eller...
Visst man kanske inte behöver vara överens om allt men jag tror att vi egentligen bara har stunder av behov. Stunder då vi behöver närhet.

Kalla mig player
Kalla mig fuckboy
Kalla mig svin

Ärlighet varar längst bla bla bla men ni tvingar mig att ljuga.
Svaren ni vill ha kommer aldrig lämna min mun eller skrivas av mina fingrar. För jag blundar inte för det jag tycker.

Vill inte lova det jag inte kan hålla. Jag ansvarar för mina fel för det är det enda rätta.
Men jag kan inte ta ansvar över någon annans känslor när min intention aldrig var att såra någon.

I was looking for a moment.
Det vi delade var vackert, är vackert.
Frågan är hur länge det hade varit vackert om vi tvingat oss in i något som världen kallar äktenskap.

Vem vet? Vill jag veta? De behövs inte.




Bunden vers av Femfemnoll
Läst 32 gånger
Publicerad 2021-10-21 02:42



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Femfemnoll
Femfemnoll