Nu breder ett sagolandskap ut sin fjäder
över vårt avlånga land
moder natur har ömsat kläder
pyntat sig skönaste rodnad
brodyren guld brombärsröd
fäbostintans ljusa röst
döljer sig under björkens skrud
kan du inte se henne stå brud
och höra hennes
ekvilibristiska melodislingor
Kranskullan lönnen ståtar
med de flödigaste färger
brinnande röd orange
stigar och vallar städas rena
på löv och multnande gräs
klänger sig några skälvande fast
broderar frosten dem en dräkt
vitaste tyll och frans

varje årstid sin skönhet och behag
hela naturen får sin vila
sprittande livskraft återfå
efter sömnen under vita driva