Jag saknar min bror.
Gabriel
5 år utan dig kryper närmare
En saknad utan en grav
Men jag bär en sten med ditt namn
Vart jag än går var gryende dag
Konsten att sörja någon som inte är död
Det finns så mycket jag önskat jag sagt
Istället eller inte alls
Var och försig
allt har sin tid
men för många sår att läka ensam genom
Åratal
Två stockar ur samma skog
Och jag bär fortfarande löven i mina kronor
Som jag stal från dig för några höstar sen
Jag kunde inte ana priset
Men känner kostnaden varje dag
En gång för alla minnen vi förlorat
Så jag dricker mig suddig
Och kan höra min tinnitus byta ton till våra skratt
Och jag är så rädd
För du fattas mig
Min älskade bror
Även i välkomna regn
Tycks vånda vara det som skall skölja mig mest
Säg mig
Är minnen allt jag får ha kvar
Ditt skratt, din omfamning, din röst och vårt band
Tills min höst en dag kommer
berövar mig mer än mina sista löv
Så mycket mer
Än vad jag någonsin kunnat förtjäna
förlåt