Överlevnad

Livet är smärtande och lärande
härligt och förfärande
ett snubblande och stukande
Ibland förödmjukande

Med våra kroppar
passerar vi dalar och toppar
och intill sista flåset
smörjer vi kråset.

Krafter vi förbrukar
vi äter och vi slukar
skrattar och njuter
ylar och tjuter.

Tar för oss av det timliga
vältrar oss i det sinnliga
yrvaket runt omkring oss vi ser
var det verkligen inget mer?

Bunden vers (Rim) av Lena Staaf
Läst 295 gånger och applåderad av 29 personer
Publicerad 2021-11-15 23:08

Skriv ut
Spara som PDF

Bodingen Klockrent! 2021-11-24

Monica Lindgren Naturliga och skickliga rim och tänkvärt innehåll! 2021-11-22

angela Täubert fd Jansson Livet fångat i några välformulerade rader! 2021-11-20

Solstrale Timlig lycka kan hela livet smycka! Ja samtidigt vi människor framrycka, eller hoppa på krycka! Ändå vi livet omtycka! 2021-11-19

Maud Louise Livets berg o dalbana beskrivet så bra, då livet rusar förbi i en rasande fart 2021-11-17

Anya Du fångar det mänskliga livet så på pricken. Sista raden är så träffande. Läser med stor igenkänning. Gäller att jobba med nyfikenhet och förundran....tänker jag. 2021-11-17

Marita Ohlquist En fantastisk text att läsa och begrunda nickar igenkännande. 2021-11-17

Niliboy Var det inget mer, än sviktande hälsa på äldre dar att vänta? Det frågar jag också! 2021-11-16

Blomma-Stjärna En stor applåd för denna ordkonst i härlig, mänskligt inkännande dikt! Det är mycket med det timliga och sinnliga, men inför en motgång som pekar på döden vi förträngt till vardags, undrar vi ju; var det bara det här; finns verkligen inget mer än det jag "skrattar och njuter, ylar och tjuter" för? 2021-11-16

Susen Orden om mänsklig resa fint skildrat på rim 2021-11-16

Öknens Ros Höga berg och djupa dalar, livets pendel svänger kraftigt. 2021-11-16

Sparvögat Livets krokiga stig tecknar du så väl… En förundran och över livets skönhet stannar kvar… 2021-11-16

Kungskobran Fint om livets stunder 2021-11-16

Solweig Jansson Intill sista flåset smörjer vi kråset - och, tror jag, har kvar vår förundran inför alltet, inför tillvaron som är så förunderlig och obegriplig när man blickar mot en stjärnhimmel . . . . 2021-11-16

Kajan En riktig bergochdalbane läsning med yviga rim. 2021-11-16

ULJO Vi människor i ett nötskal 2021-11-16

Sefarge Efter betänksam skrivelse! Att stilla kunna njuta av Naturens kraft är Ändå något att Minnas? 2021-11-15