Vi sa "man ändrar inte på ett vinnande lag".
Det gäller inte idag utan det är just det man gör
mest hela tiden; man ändrar, förändrar, gör om,
omorganiserar, byter ut, tar bort, lägger till...
gör sig till. För man har sån jäkla ångest
hela tiden.
Är man chef på ett företag som gått bra en längre tid
har man kommit in i andra andningen och börjat tänka
att så här bra kan det inte fortsätta gå. Tänk om nåt
händer. Då måste jag vara beredd på det och göra allt
så mycket bättre.
Så tänkte Janne Andersson också när Sverige höll
på att klara oavgjort mot Spanien senast. Då blir han
"psykotisk" och byter ut de bästa spelarna som varit
med och gjort det oavgjorda resultatet möjligt.
Han är inte ensam om såna vansinnesdrag. Nordea
och andra banker gör det ständigt och jämt. Man
känner inte igen sig från gång till annan när man
öppnar deras sidor. Det är gamla kunder hit och
nya kunder dit. Det är nya sidorna hit och gamla
dit.
Det är lika i livsmedelsbutikerna. Varor ska byta plats
titt som tätt. Det är sjukt och säger enbart nånting
om ägaren av butiken hur han ( för det mesta är det
en han ) mår och vad han är rädd för. Det ger inte
förtroende att ändra och göra om stup i kvarten.
Det oroar och man tröttnar på skiten.
Man river hus som ännu är fullt beboeliga.
Man river upp hela kvarter för att asfaltera en ny
väg.
Man byter ut personal...gör sig av med dem alltför
gamla och tar in nytt....de "med pigga ben".
Man byter partner. "Vi växte ifrån varandra"
säger man efter ett par år. "Vi hade inget gemensamt".
Inte ens att båda tyckte om den andra ? Det var
dåligt sex, man bråkade om ekonomin, barnupp-
fostran, släktingar, arbetet....
Sanningen är att vi har tappat bort oss. Tålamodet
och tidsbegreppet och oss själva, vilket vi lägger
på partnern. Kasta bort och byt ut ! In med nytt !
Skilsmässornas vanligaste orsak är i grunden
en svag, dålig, oempatisk kommunikation
med partnern. Men man föredrar att skylla
på något "mer konkret".
Vår tid är sjuk i grunden. Och ingenting av alla
de förändringar som ständigt görs hjälper oss att
komma åt problemet. Den existentiella ångesten
inför framtiden...kriget, miljökatastrofen, döden.
Krig unviker man bara genom att inte kriga.
Miljökatastrofen unviker man enbart genom
att sluta förorena luften.
Döden behöver vi inte ha bråttom till.
Den kommer när den behöver.
Låt det som fungerar fortsätta vara i fred !