Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

RAUK

Det innersta i människan,
avskrapad de timliga mjukdelarna,
står kvar på stranden
efter tidens erodering och vittring
alltmer synlig
som en rauk,
en stod för kvarvarande, bevarad
efter elementens utmejsling
och livets kontinuerliga angrepp.
Människans kärna är av evighetsnatur,
ett himmelskt samspel
med hav och jord.




Fri vers av Ulf Carlsson VIP
Läst 56 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2021-11-17 16:57



Bookmark and Share


  Monica Lindgren VIP
Mycket vacker dikt, som visar att du även förmår skriva suverän, modernistisk poesi! Fint, att likna människans kontur vid en rauk! Ja, det bästa i oss lever vidare, det tror jag också!
2021-11-17
  > Nästa text
< Föregående

Ulf Carlsson
Ulf Carlsson VIP