Kroppen ligger loj i lä, ligger bi
omkring mig
- närtidens värkmästare -
av en översvallande novemberförkylning
ambitions- och kravbefriad,
bjuden en slags uteslutningsfrihet
när stiltjens vågräta genomdansas
av hostattackernas kardborrar och tumbleweeds

Kamomillte med honung
i en voluminös mugg;
en gänglig sked nedstucken
som stegen i Murakamis brunn,
men klangen ur muggen klingar
kyrkligt
i en mimikry av Nikkaluoktakapellets klockor
ur fjärran, för vandraren på väg upp
på Cievvrraláhkus högplatå
i ett långsträckt minne

Rödpälsade Gunwald ligger hoprullad
intill mig
i Stora Drömskeppet,
och Rumi förvånar som alltid
med sin brutalt nutida röst
ur 1200-talet, när han
i dikten ”Drömmen som måste tolkas”,
hundratals år innan Darwin,
beskriver evolutionens gång
och allt levandes ursprung

Dagen silar försiktigt
om huset
i Niemisel

Ventilationen susar svagt
- eller är det asagudarna som viskar
vid mitt läger?

Mitt hjärta är en padda
som skuttar runt
i bröstkorgens fuktiga håla;
dess dova dunsar stigande
genom ryggraden,
upp i kraniets resonanslåda
som ljudet av en trolltrumma
vid en sejte
djupt i Kaskasavagges dalgång

Gårdagens dubbelvaccinationer
höjer rösten
i pannans heta hud;
feberässjan suckar sina drakpustar
i mitt blänkande anlete
- och jag minns mina sommarjobb
1968 och -69
i silverblank, fotsid asbetsjellabia
med Ku Klux Klanhuva,
som provtagare från labbet
vid kaldougnens stålflytande inferno;
provkoppen på en lång stång;
jag själv en medeltida riddare
som stack lansen i den eldsprutande drakens
vidöppna käft
för att samla en liten mängd av dess etter
att skicka via rörpost till TPD:
Laboratoriet för driftteknisk forskning

Timmarnas sextiohövdade skvadroner
marscherar förbi min bädd
som Sovjetunionens tennsoldater
under Leonids buskiga bryn
på sjuttiotalets stridsspetsade Röda Torg

Jag registrerar dem
som barndomens plastkamsrasp
och sträcker mig efter pennvässaren
samtidigt som Gunwald Katt rullar över,
sträcker ut tassarna
och suckar