Redan medlem?
Logga in
I höstens tid (den första versionen försvann i cyberrymden)
sonett21nov21Ack, nu stå träd och buskar nästan nakna. På marken multna alla sorters löv. Av sommarliv det blivit råkall död. På vårens dagar tänka vi med saknad.
Om morgnarna är mörkt fastän vi vaknat och matt tycks morgonsolens arla glöd. Blott julens ljus kan skänka hoppfullt stöd åt trötta själar vilka böjts och slaknat.
Men dagar före jul så vänder det och solen kommer åter upp ur brunnen som tycktes dystert grå i evighet,
ty vårens skall bli återfunnen. Dock trist det vore utan årstidslek med allt från snö till gökrop uti lunden.
Bunden vers
(Sonett)
av
Algotezza
Läst 124 gånger och applåderad av 2 personer Publicerad 2021-11-24 08:38 |
Nästa text
Föregående Algotezza |