Som sand
i sängen.
Men ändå inte.

Som kärlek
som svalnat.
Men ändå inte.

Som drömmen
som blev verklighet.
Men ändå inte.

Som dag som blev natt
som natt som blev dag.
Men ändå inte.

Som kyssen
som jag aldrig glömmer.
Men ändå inte.

Som att blunda
som att se det nakna.
Men ändå inte.

Men ändå inte
blodmånen separerat oss.
Dess vingar redan lyft
och saknadens gyllene kastanje
taggar rispar mot huden.
En dag i november.
En månad före julafton.
En blandning av längtan och förväntan.
Stundtals sorgsen.
Men ändå inte.