Den sista dagens bestyr får vinternatten att hylla den tysta glädjen i advent. Jag saknar inte mina tankar när jag ser ut över skogens kompakta nattmörker. Persiennen får vara fördragen ännu flera timmar. I natt sover jag inte ikapp med bilen i garaget. Trots den stränga kylan så klarar vi bara att vänta ut. Inte visste jag att det kostar så här mycket att bo drägligt. Min gissning är att vi hellre tar vinternattens stränga kyla än de heta ökendagarna.

Gryningen tar emot tapperhetsmedaljen den lågt stående solen bestrukit med klara ögon. Äntligen kan jag se ut över nejden i vinterskrud. Nu tror jag dig Gud, det är hemskt att leva. I alla fall innan jul och nyår. Här hjälper inga åkarbrasor för att värma lunchen. Det är för kallt alldeles för kallt.