kärlekens vind smekte min kind länge när

jag mötte den  så full av värme och liv sådan 

saknad och hunger släckte den inom mej jag 

drack ur bägaren tills den släckte min törst på 

saknade efter närheten som så länge har dragit

kallt i det stora hål inom mej sådan stark saknad 

har plågat mej så länge men nu var törsten släckt 

för lågan hadde tänts inom mej igen men min hunger 

blev bara större på kärleken jag ville bara ha mer och

mer för jag har varit utsvulten så länge så för min hunger

finns inga gränser av värmen av lågan som brinner så vackert 

och härligt djupt inom mej den smeker min själ som balsam 

jag har jämnt varit så inget eller allt och det har jämnt varit så 

att jag förlorar allt i mitt liv ensamheten blir till slut min vän 

ensamheten äter sackta upp kärleken och mej bit för bit tar jag 

slut inombords hoppet slocknar en bit för varje dag jag vet inte 

hur länge jag ska orka eller hoppas på framtiden alla säger att det

finns någon för alla där ute ja där ute men jag sitter här inne ensam