Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Solstrale... Tema för dagen moln - sorg och vemod.


Adventskalender 2021 Cirkus i Juleå lucka:3

 

... alla har vi känt hopplöshet... du minns en orolig natt du inte kunde glömma vad någon sagt, eller något du själv sagt... men vi är alla människor minns det... var inte hård emot dig eller dina medmänniskor... sorg och förlust upplever vi alla... den insikten kan ge oss kraft att visa stöd... då upphör vi att känna oss ensamma, övergivna eller drabbade... när du känner vemod och sorg låt det få rinna ut i en tårflod... luta ditt huvud emot en annan medmänniska... och ta emot en hjälpande hand...

... Tomtefar var så hemlighetsfull... Tomtemor kunde märka det tydligt fast hon inget sa... samtidigt var det skrämmande att inte veta varför... hade han dåliga eller goda hemligheter... hon hoppades på att det var goda och att dem handlade om arbetet... Nissarna traskade in med skorna... hallå!!! stopp där! Tomtemor beordrade Nissarna att sopa upp snön och ta av sig skorna... SORRY!!! vi ska skärpa oss, utbrast Nissarna i kör allt medan var och en kramade om Tomtemor i bugande förlåt... Tomtefar skrattade så magen guppade, och så nös han så mustaschen fladdrade... direkt rusade Nissarna ut  drog skorna sina med och traskade ut på gården...

... tusan oxå! utbrast Tomtefar... Nej, nej, nej! ropade Tomtemor medan hon plockade upp en gömd sko och sträckte den till en nisse... Tomtefar du reagerade bara på fotsvetten!... så lade de av ett brakskratt som fick dem båda att studsa runt i köket ända tills nissarnas nunor hängde liksom en skinngardin utanför fönstret med ögonen stirrande på dem... gå iväg med er mimade Tomtefar och viftade bort dem... vad nu då, det gör väl inget att Nissarna glor!?... nej då men det är bråda dagar och jag har ett eget litet projekt mitt i allt så vänta ska du få se...

... Tomtemor och Tomtefars lilla Nissan hade vaknat precis och släntrade håglös ned för trappan från sängkammaren... men mamma o pappa vad ni för oväsen då, men glad är jag för er skull, sade hon käckt!... sedan fortsatte hon som sig bör, dvs zombiewalk, till kylen för ett glas mjölk, men sörplade istället ur tetrapacket... Tomtemor igen, hallå!!! vad ohyfsat att dricka ur paketet!... nej nu ska vi vara glada instämde Tomtefar... ja, ja, ja sade dem båda i kör och kollade in i varandras busiga ögon... och så var skratten igång igen... nu var Tomtemor vänd ur stress precis som Tomtefar var... 

... Nissarna hade varit ute i förrådet och hämtat en överraskning som de smusslade med på förstutrappan... Tomtefar smög ut då Tomtemor och Nissan höll låda... de hade tusen miljoners triljoners saker att prata om... men Tomtefar var orolig, vemodig och alldeles för ivrig... han kunde inte hålla tårarna tillbaka... när Nissarna såg Tomtefars allvarsamma min samlades de kring honom i en gruppkram... sedan gick de gemensamt in till Tomtemor... 

... nu stod Tomtefar med ryggen emot Tomtemor med sin gåva... Tomtemor gick fram och frågade men vad har du där?... Tomtefar undrade vad hon såg... Jag ser dig!... då kunde ingen hålla tårarna tillbaka... Tomtefar hade i flera år letat efter en uggla, en talande klok rådgivare till Tomtemor... någon som kunde svara på allt... Tomtemors ögon glittrade och glimmade... tystnaden var blandad med snörvlande... då pep ugglan fram "se man på, se man på, här var det vått, minsann, vått, ge mig ett paraply!"... alla skrattade genast över detta komiska... "ett paket till dig, till dig!, från Tomtefar och mig!" hoade ugglan fram... Nissan gick fram och ställde sig intill Tomtemor och öppnade paketet tillsammans... en ny fin ljusblå morgonrock... ja he he! sa Tomtefar, du är vacker naken... men... nu skrattade alla så de vek sig... de började skutta runt och for omkring så de stod härliga till... Tomtemor var så rörd och glad...

... skuggan, vi ska kalla dig "skuggan" lilla dyra fina uggla sa Tomtemor... Skuggan välkommen ska du vara till vår familj!... Nissan, Tomtefar, Nissarna och Tomtemor alla vi ska se till ditt bästa... ugglan skärskådade alla under en halv minut, "till er tjänst", svarade han högtidligt... ugglan fortsatte, mina ärade medlemmar av denna familj jag har bara en undran, vart håller Julbocken Corona till?... ja det ni kära läsare det är morgondagens äventyr... vi ses då!...

solsken på er så länge! :)

 




Prosa (Fabel/Saga) av Solstrale VIP
Läst 279 gånger och applåderad av 19 personer
Publicerad 2021-12-03 10:27



Bookmark and Share


  Susen VIP
"att ta emot en hjälpande hand" Kanske av skuggan, den kloka ugglan.. gillar glädjen och värmen i denna saga
2021-12-08

  Mr_Solstråle
Skuggan fick sig en jättestor familj så härligt ..
2021-12-06

  Kajan VIP
Tycker så mycket om de inledande orden, som slår an en medmänsklig ton som klingar av värme genom den efterföljande texten. Här händer många saker, och det är intensivt och glädjande med stänk av vemod; och ugglan är oemotståndligt fascinerande, en sådan vill man lyss till ibland !
2021-12-04

  AiA Maria den fria

Innerhållsrikt liv i Juleå
fint att alla känslor
får sitt eget space
ingen är bättre
än ngn annan

Tack!
<3
2021-12-04

  Ewa-Britt Nilson VIP
Vingad skugga
här blir att <3-a
och hjärna gnugga
och undringen om
och om igen tugga
jag vet då en som i
rock lär glatt bugga...
2021-12-03

  Maria Sundelin VIP
Blir spännande att se hur det utvecklar sig
2021-12-03

  Anya VIP
Både kloka ord och julstämning på en och samma gång.
2021-12-03

  Bengt H VIP
En bladbläddrare! Men man får lugnt vänta.
2021-12-03

  Nanna X
Jag gillar ugglan!
2021-12-03

  Marita Ohlquist VIP
Jättefin text som stimulerar tanke och känsla.
En extra hyllning till den fina inledningen.
2021-12-03

  Sparvögat VIP
Så fint du väver in sorg, vemod, glädje och kärlek i din underbara historia…
Och skuggan, den kloka Ugglan:)
Vad händer härnäst…
2021-12-03

  Öknens Ros VIP
Aha...så det var en ugglas skugga! Undras vad som händer härnäst?
2021-12-03
  > Nästa text
< Föregående

Solstrale
Solstrale VIP