går över havet
tyglarna slits ur vindarnas händer
ur det gryende formlösa
blir vi av stormen till
det svaga blir det starka
skapas till levande materia
vingpennornas brus
vi ryttlar med vindarna
de bär oss ovan bergens kam
bär oss dit vår längtan bor
vi är livsstoft
som dallrar av levandet
jag och min bror
ristar med vårt blod
våra namn i barken