Det finns bedragare som inte är brottslingar och brottsliga dito-
men den gemensamma nämnaren är ju människors naivitet plus brottslingens längtan efter OPM vilket skall tolkas som other peoples money (andra människors pengar)
Facebook kan karakteriseras som ett typexempel på denna sörja. Ett antal naiva människor lämnar frivilligt och gladeligt ut en mängd uppgifter. Dessa uppgifter indexeras och sälj sedan vidare för olika ändamål oftast tror jag kommersiella sådana dvs förbättra företagens förmåga att se och bedöma vilken verkan deras annonsering haft på DERAS kundernas beteenden och inställning till annonsörens värde och nytta i samhällsmaskineriet. Det gick bra när Obama ville ha uppgifter och råd för sin valkampanj men när Trump gjorde samma sak kan man säga att det blev ett dj-a liv och fy på sig
Ett annat exempel är ju IKEA. vars grundare skall personifiera den småländska gnetigheten och den sparsamhet som dess grundare utstrålade. Men företaget gick omsider mycket bra och Ingvar måste till slut gömma undan sina tillgångar i olika skatteparadis och själv bosatte han sig i Geneve eller Lausanne . Han hade råd med en lyxbil men väl i Sverige så plockade han fram en sliten Volvo eller var det en Saab? Huvudsaken att det var en svensk bil men tittar man närmare på bolagets övriga produkter är det nog inget som har producerats i Sverige. China eller Taiwan vad jag kunnat se Det som imponerar är förståelsen av att bygga en image kring sig själv och sin person det är det allra viktigaste här i världen