Om nätterna tänker jag ofta på Jacques
’Undrar vad Jacques gör i detta nu’,
kan jag komma på mig själv
med att undra
Jacques skrev en gång
att han levde i Malmö
i en vardagsvärld, den enda värld
han visste utseendet på
För Jacques var Malmö världen på jorden
Det var där betonghusens fönster lyste som
himlastjärnor över Lindängen
Det var där en ung narkoman kunde skjuta upp
i Kungsparken
- Needle park-
utan att tuggas sönder av gentrifieringens
spänstiga käkar
I det domedagskluster vi en gång kallade Malmö
fanns en gång en man vid namn Jacques
Han utstrålade ett nattmörker
som bara går att se
i gatlyktans sken