I vårt nordliga sagorike
står var man storögt förvånad,
har någon sett dess märkliga like,
en vårvarm decembermånad?

Det blåser sydliga vindar,
vida omkring flyger fröna,
lågt flyter solen och förblindar
mig som himlen valt att belöna

med tidernas värmerekord.
Någon har valt att kröna,
i vintertid vår längtande gård,
med allt detta underskönt gröna.

Går här sakta på doftande barmark,
sommaren har satt sig på tvären,
känner mig lycklig och stark,
som staren rusig av apelbären.

Behövde ett bortglömt bevis,
vill som jorden omsluta och värma,
i tider av snålblåst, kyla och is,
de frusna och huttrande beskärma.

Väckt av änglasången om frid på jorden,
påminns hjärtat om min nästa,
ja, jag vill tacksamt ta dem på orden,
sprida värme som du, ge mitt dyraste bästa.