Det är frusenhetens tid
Och här ligger jag i snurrad
Likt en kåldolme

Jag har inte den varma rösten
Inte det heta härliga skrattet
För du svarar inte i telefonen

Mina fötter är iskalla
Händerna sträcker sig efter dina
Men du är avliden

Det låter hårt
Helt utan nåd helt enkelt
Som en avrättning

Jag vill att du sänder ner en stjärna
Med ditt leende på
Bara så jag vet att du är där
Varm och levande