Du sa att jag inte skulle förlora dig 
Då du torkade mina tårar från kinderna
Men jag har förlorat dig flera gånger
Du är där men inte så som förrut 
Skriker ut min längtande saknad till dig
Men du tar emot den med kalla händer 
Inget gensvar då du står i standby läge
På paus för att klara av att leva vardagen
Känns som det fina aldrig existerade
Det svävar omkring i ett evigt vakum 
Bubblande av allt jag vill ha bekräftat 
Men du sa att det är långt till nästa gång 
Vill blomstrande slå ut men förblir i knopp
Skiftar i många olika färger och nyanser 
Men för dig finns endast svart eller vitt 
varje ord missförstås och blir förstorade 
Mina tårar rinner av frustration och oro
Dina taggar utåt lämnar sår i mitt hjärta 
Klumpen i magen som kyler och bränner 
Av dom ord du lämnat som etsat sig fast
Jag motas tillbaka även fast jag vill framåt
Jag låter nu mitt sinne gå i rogivande dvala 
Tills solens strålar värmer min själ igen