En återblick till barndomen, när man skrev till sina vänner i bok med penna
Åren var 1959 - 1962
I min barndom hade alla vi flickor en bok, kallad Poesi.
I den skrev vänner några korta "poesirader".
Kan bara le åt dessa kloka, roliga och tokiga rader;
--------
Jag önskar dig lycka,
skor som ej trycka,
ett ljus när det skymmer
och inga bekymmer
Marie-Louise, 3/8 1959
- Kära Marie-Louise. Det blev lite si och så med din önskan
Tyvärr har det varit väldigt svårt att köpa skor som inte trycker,
mina fötter har med åren blivit ganska breda.
Bekymmer har jag samlat på mig i mängd, så det där med lyckan kom i kläm.
---------
Du är så söt och rar
borde få en prins till karl
Ann-Christin, 5/7 1962
- Kära Ann-Christin. Prinsar finns bara i sagorna. Det har vi nog båda lärt oss under vår uppväxt.
---------
Jag vill sitt i ditt minne
på en liten. liten pinne
Men om pinnen blir för kort
faller jag ur minnet bort
Sven-Uno, 5/8 1959
- Käre Sven-Uno, Pinnen blev nog för kort, för jag har inte den ringaste aning om vem du var.
---------
Att kyssas är ingen fara
att kyssas är inget brott
två läppar mötes bara
o, vad det är gott
Gunilla, 5/5 1962
- Kära Gunilla, du hade så rätt. Så många gånger jag testat detta, men du, 1962 var vi nog okyssta båda två. Du kan läst om detta i någon av flickböckerna som fanns på den tiden
---------
Jag önskar dig så många hjärtligga skratt
som fjäder på en höna
och hår på en katt
Ulla 6/7 1962
- Kära Ulla, tack så hjärtligt för din önskan, gör jag vad kan för att uppfylla den,
men kommer nog aldrig att lyckas helt
----------
Samla stora lass av lycka
det kan inte staten knycka
Kerstin 5/8 1962
- Kära Kerstin, att samla lycka har jag inte klarat av, lycka är en färskvara som inte går att samla
--------
En tesked kärlek
en tesked gräl
tre gånger dagligen
omskakas väl
Kerstin R, 23/11 1962
- Kära Kerstin R. Ditt råd var inte så bra! Det gick åt skogen!!!!