Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Lunden den klara och bäckar så små

 

 

Innan jag träffade dig fanns himmelen 

ovan och stråkarna som träffade fiolen 

i vackra melodier. 

Efteråt blev jorden hisnande 

och skrämmande. 

fullständigt orädd och räddare än

någonsin förr. Min kropp ett tempel 

och det vi ägde likt nåd. 

Jag är en klok människa sade hon med 

eftertryck. En sådan människa kan inte 

förklara för en sådan som dig hur mycket 

ånger som kan rymmas i en ynka människa. 

En sådan som mig svarade Gud försiktigt. 
Du har ju sprungit iväg så fort det börjat 

brännas. Hon stirrade på honom som alltid. 
Hennes farbrors död och femton år senare 

en galen förälskad frikyrklig man som förväxlar 

religion med sina egna sexuella begär. Vad det 

verkligen så du skulle visa dig för mig? 


Han försvann alltid uppför allen, smet ut bakvägen. 

Handen vecklade ut dig över himlen och i den hängde 

alla viktiga frågor sträckta silandes via solens sken 

så att ådrorna syntes resa sig. Hon hade knappt orkat att 

ta sats ännu en gång. Vad skulle han göra härnäst 

Hon började med benböj- tre gånger om dagen. Minst. 
Fortsatte med tålyftning. Innan hon skulle somna 

föddes hon alltid åter och flera gånger om dagen 

försvinner du in i själen och tar tag i den där muskeln 

bara du klarat. Och han den store vid två skilda tillfällen. 

Hon var övertygad om att livet prövar vissa människor 

på ett sådant vis att religionen blir så osynlig och Gud 

till slut så främmande att religiositet i sin yttersta form 

kan röra sig om att orka vara snäll, ibland. 

Hon lämnade alltid de hon älskade förklarade bäcken 

för de fåglar som häckade invid och om hon vore lite 

mer konkret hade hon önskat att även han gick att 

överge så där mänskligt förkrossande som då. Han 

skulle förmodligen ha tagit det med någon slags fördröjd 

reaktion. Hon kunde riktigt se hur ni tog varandra i handen 

och med riktigt blid blick begav er iväg bortåt. När kropparna 

inte gick att skönja skulle hon förmodligen dra någon slags 

suck av lättnad. Det är tiden efteråt hon inte orkar med en gång 

till. Det är i tiden efteråt hon trots allt alltid nästan bor. 

 

 




Fri vers av smultronbergen VIP
Läst 76 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2022-01-16 00:22



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

smultronbergen
smultronbergen VIP