Nej,
Jag blev inte bättre än så här.
Dum i hela huvudet.
Missanpassad.
Ful.
Jag blev jag.

I mani och depression.
I framgång och bakvatten.
Lyckad och katastrof.
Allt och ingenting alls.

Den förbjudna frukten som
Jag inte kunde låta bli.
Förpassade mig, av mig själv,
Till ett liv i självhat och hån.

Ett paradis av hårda ord.
Upprepande slag mot den lilla jag.
Självrespekten som utraderades,
Pulveriserades.
Vilken plats ska jag, någonsin,
Kunna ta?

Nej.
Min inlärda självkänsla.
Inget mer, inget alls.

De där leende, självsäkra ansiktena.
Högljudda och buffliga männen.
Alfa-hannarna som tar sin plats.
Vinner andras tyckande..

Sån är inte jag.
Liten, lågmäld. För mig själv.
I mitt personliga befinnande.
I någon sorts "paradis".