Gav mig av
Gick över mörka vatten
På fallfärdiga broar
Balanserandes på nålar.
Reste ut i det okända
Såg spökena i ansiktet
I hålor där ögon en gång varit
Ett tomt svart skal.
Mötte gamla rädslor
Det förflutnas ruttna odör
Det gömda hatet
Över blickar av vinande ammunition.
Likt fett och socker
Spyr ut larverna av förtvivlan
Det förvridna vansinnet
Som grävde gropar där hjärtat satt.
Den lilla pojken
Utan ansikte, utan namn
Han som aldrig syntes
Han som aldrig vann.

..där ingenting överlever
Där förpuppades han
Där bidade han sin tid långsamt
Och kläcktes till slut som en man.