Jag skriver dikter på ett åldrat sätt
och sällan enligt nutidens agenda.
Antika idiom med slangens ända
beblandas så att versen ljuder rätt.

Därom har inte någon särskild bett.
Det är min egen håg att tiden skända
och söka efter sätt att versen vända
ifrån dess nutids snöpliga reträtt.

Men retroperspektivet är kanhända
mitt sätt att återvinna versens vett.
Min åstundan är ej att blända,

bli poppis med min poesi och trenda,
få många likes på sajten, rocka fett.
Mitt sätt att skriva dikter är mitt enda.