Jag prövar gärna mina tankar
i hopp om att utveckla förnuft.
Kanske slår jag en lov och vankar,
det ger mig i alla fall frisk luft.

Tankar har vi alla från och till,
alla är kanske inte djupa.
Det är fritt att tänka hur man vill
och helst lärdom från det insupa.

Jag kallar mig vardagsfilosof
och låter tankarna härja fritt.
De omsätts i en och annan strof,
som kretsar kring både mitt och ditt.

Men för att bli lite mer konkret
så har jag en liten fundering.
Den handlar om min egen dumhet
som märks i förståndets halvering.

Min IQ har jag inte testat.
det leder säkert till depression.
Samtidigt får jag allt bekräftat
och blir berövad en illusion.