Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Rundabordskonferens hönor emellan


BUSKIS Snackisar - en horribel historia


Då dörren gick i lås bakom mig vände alla på huvudet och såg mig.
- Vad har hänt undrade Karin förskräckt, då hon såg jag linkade och kramade en krycka med vänster arm.
Jag viftade avfärdande och svarade - Det är avtalat. Karins bruna ögon spärrades upp och de andra stirrade förvirrade. HELT omöjligt vara allvarlig så jag släppte ut gapskrattet. Har ni inte sett reklamen om facket? Den som var snabbast på var Karin som vanligt. Den tjejen har fungerande kopplingsdosa, tänkte jag nöjd och krånglade mig ur kappan. Med en suck sjönk jag ner på stolen och förklarade att jag klantat mig och vrickat vristen, kanhända den är stukad, eftersom det tar tid. Men var i badet och jag var som en fjäril förklarade jag för de andra. Tack och lov jag cyklar och tittar på film, annars hade jag tappat flåset.
Efter den långa förklaringen nickade de till varandra, tydligen ansåg de jag var helt normal. Varför blir det så, då man känner varandra väl, vi behöver inte tala vi förstår varandra ändå.
- Har det hänt något nytt, vi har inte varit här under hela Corona undrade Elsa? Hon hällde upp kaffe i min kopp och räckte mig fatet med kondisets berömda temla. Jag harklade mig och studerade de andra tjejerna. De stirrade nyfiket på mitt nollställda ansikte.
- Tja jag har blivit klokare sedan sist, har ni glömt vad jag berättade förut? Alla skakade unisont på huvudet. Karin som var den logiska naturen, avbröt mina tankar och sade ampert
- Men för helsike Lisa polisanmäl skiten! De andra vände sina jakande ansikten mot mig. Jag höll temlans lock i handen och tog ett bett, grädde hade fastnat på nästippen. I sista stund lyckades jag kväva nysningen. Vem vågar nysa nuförtiden?

Fundersamt stack jag pekfingret i koppen och rörde om. De andra stirrade förundrat då jag inte rörde en min och torkade av fingret med servetten.
- hm jo det kan tyckas men alla pekar på varandra. Dessutom ömsar en del kläder i en hastighet att jag från början blev sjuk av korsdraget. Det oförstående fnittret spred sig i lokalen. De andra gästerna vid bordet, nära utgången betraktade oss nyfiket.
På ett märkligt sätt befann jag mig som andeväsen ovanför och iakttog mig själv och de andra vid bordet och insåg hur idiotiskt allt var. Ingen som varit med om dansen runt Guldkalven kan förstå, hur horribelt allt var. Och Peter Pan som 2017 blev attackerad av en person, så han fick återfall och det blev allvarligare än första gången. Det finns inte möjlighet ens att få utomjordingar att förstå allvaret i det hela, då en person fastnat på Lisa då hon letade efter sanningen.
Det verkar som ett dejtingprogram som Lisa aldrig anmält sig till har gått helt åt fanders. Har ett sådant medlidande med alla som anmäler sig till dylik såpa, människor får otaliga sår och långvariga.

- Visst är det tragiskt med nätet sade jag plötsligt till de andra. Så mycket horribla missförstånd vantolkningar och ångest det ger. Inte går det anklaga Oppenheimer för hans uppfinning, han kunde aldrig veta vad andra skulle använda den till.
Det tycks som någon absolut vill träffa mig, men som sagt är inte intresserad. Sorgligt för alla drabbade. Anser det skrämmande att människor med makt kan agera både domare och bödel och räkna ut människor. Dessutom kunskapen att just denne person borstat av sig den egna skulden. Om denne person inte isolerat Peter Pan hade inte tredje världskriget börjat.

*
Pst läs de föregående, litet humor livar alltid upp sa spöket och hjulade över det nyförnissade golvet till målarens förskräckelse

AKT ETT En buskis En smitningsolycka - en olustig historia
AKT TVÅ En buskis Ragnarök - en tippig historia
AKT TRE En buskis En triggig historia
AKT FYRA En buskis Dansgolvet - en bonvaxad historia
AKT FEM En buskis Snackisar - en horribel historia









Prosa av the wildcat VIP
Läst 23 gånger
Publicerad 2022-01-24 14:30



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

the wildcat
the wildcat VIP