De andedöpta häcklas för sitt babbel
på obegriplighetens tungomål,
men sportfantasterna med sina vrål
går fria trots sitt mobbande och rabbel.

Skrikhalsens tjut på gatorna och torgen,
och demonstranten under den paroll
man hittat på, spelar sin hjälteroll
med obekymrad min om språkomsorgen.

Var särskild grupp har eget idiom.
De rasande liksom de religiösa,
de kriminella, fromma, de skabrösa

församlas i sitt eget språks syndrom.
Man kan ej dessa söka samman fösa.
Det vet varenda språksocionom.