Vildhetens sårbarhet
Leker med allt förtret

Förnuftets fantasi
Ruvar på känslan inuti

Sveken bleknar allt mer
Men förlorade åren gör så att jag ser

Tanken bakom varje steg
Reflekterar ljuset åt att jag ler

I mörkrets dimma
Kan jag försvinna

Gömma mig i ovisshet
Gör ändå din kärlek mig hel

I glömskans spår
Leder du mig på vägar
Dit jag själv aldrig når

Beundrar din inre moraliska kompass
Våra vägar korsas
Och lyckan brinner lagom varmt

På något sätt balanserar extremheterna varann
När vi fann i varandras famn