Jag kan va på platser som ingen annan når

Där styr jag själv min kosa dit ingen annan får

Jag härskar i min tankevärld som lyder med behag

Ville jag så kunde jag, få svartan natt till dag

Ett minne vagt ges plötsligt färg och skiner blankt och lent

Och människor sen länge borta, talar klart och rent

Det är ett nöje, ska ni veta, att vistas där en stund

Men stanna där det kan jag ej, jag måste få en blund

Så morgondagen randas kan och jag kan kliva opp

Och kastas in i värvet mitt, ett ständigt halvlöpt lopp