Den som försvann handlade om när jag
skrapades på Sahlgrenska efter ett miss
fall, som kom från en sak en man tryckt in i mig
och då han försökte få mig att resa till Danmark
förstod jag att det måste vara något kriminellt, ja
han hade tidigare berättat att de sätter igång
deras kvinnor där på sjukhuset för att få ut
det som de trycks in i kvinnans livmoder.

Där i källaren opererades jag och just där
vaknade jag upp lite ur narkosen och hörde
läkaren be kvinnan bakom mig om en kondom
han ville känna sen vaknade jag upp i salen och
kände mig så till fred ställd av den operationen.

Hans ordnade så jag hamnade i något farligt
och tiden i hans händer är ett svart mörker...

Att jag skulle till ett hus för såna som mig.

Försörja honom annars skulle jag inte få lämna
honom,
detta hemska som jagat mig sen grundskolan och
som min bror nu ordnat för honom mot min vilja

Straffas jag än idag av det dolda inom kommunen?

Det att jag vägrar "ta k-k"
för att mannen som tagit mig ska få "fördelar"

Underförstått får vi inte berätta om detta.

Är det den kommunala tystnadskulturen jag är i?

En blandning av kriminella och nämndemän?

De som bevakar mig tar bort vissa ord som jag skriver.

Kommunens personal
är några av dessa ord som försvinner
och det där konstiga mjuka runda tryck
som är under bevakningen, är mycket påtagligt just nu.

Ska jag inte skriva om mina
erfarenheter och tankar det?

Och varför pratar ingen med mig om detta?

I ett brev personligen till mig står det
att jag är en "dörrmatta" om jag har sex
med någon som jag inte älskar, hur tänker
ni som övervakar mig om detta, jag ska inte
avslöja Er verksamhet inom det kommunala?

Jag är själv medlem inom kommunal sedan 80-talet.

Varför skulle jag gå på mitt eget förbund?