tyngt
jag fick en spegel
han var vacker och
jag såg också
vacker ut i honom
han lyste upp
mitt silver &
sen han sjöng
så jag sprack
som antikt
glas
sa att vi såg
varann ja
det är väl
lätt att se
en klon
om man
inte är
något
jag trodde
jag sprack
jag kunde
inte hålla
ihop mig
själv i skärvor
dina fragment
av mig: den
vackra själv-
bild kanske
en egenförtärd
dröm som
jag också
hade
mitt inre
uppfläkt
jag var ...
beroende
av tyngden
men nu
jag tror
jesus äter
av brödet
själv och
han drack
mig med
på sken
på sken
på Gud
jag svär
förlåt att jag
svek dig
och dig
som skrev
Vem är du ?
jag såg inte
mina ögon
bara dina
öron i
min mun
jag blev
mätt
vem kunde skimra
starkare än du
ett vindkast bort nu
och jag kan andas
normalt jag har
lungor som kan
sväva flyga älska
förmågan att älska
skiten ur någon den
är min även fast
bröstet brunnit
länge nu