Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Rickard är lite frånvarande ibland


Rickard och jag

Sätter mig bredvid en tjej. Lägger armen om henne. Samtidigt tittar jag bort mot ingången. Där kommer en till tjej in. Skiftar mitt fokus mot henne istället.
Tjejen bredvid blir arg. Hon har precis låtit mig hålla om henne mitt framför ögonen på sin 32-åriga kille.
Hon frågar mig om religion.
"Visst", svarar jag. "Bara så länge du inte låter katterna vänta utanför".
"Va?"
Sedan drar hon och hennes kille.
Rickard tar sitt glas och sätter sig bredvid mig. Vi pratar strunt och lattjar; super lite. Jag lägger handen på en annan tjejs ben. Klämmer till lite så där. Hon börjar rodna. Hon är en sån där som blir tyst när hon inte vet vad hon ska göra.
"Vad ska vi göra nu?", frågar jag. Hon bara tittar med tindrande ögon upp emot mig.
Rickard och jag går iväg. Vi ringer ett nummer. Coca-Cola chicks o dricks.
"Kom så går vi", säger jag till henne, "Vi ska hälsa på en vän".
Rickard vinkar på en taxi. Det är en sån där svart jävel.
Jag sätter mig i baksätet och lutar huvudet bakåt och sjunker ner.
"Fy fan", tänker jag.
Jag lägger handen på tjejens ben. Jag känner hennes blick mot min kind.
Sedan, till synes helt utan förvarning, knyter hon upp håret i en tofs.
Jag lutar mig ännu mer tillbaka.




Prosa (100-ordare) av Emil Ågren
Läst 246 gånger
Publicerad 2022-02-13 18:53



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Emil Ågren