Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Läs gärna del I först. Del två av min kortnovell/saga "Hennes otyglade liv"


Hennes otyglade liv II


Hon stirrade med häpnad på mannen som låg bredvid henne, hon kände så väl igen honom. Hans bakåtkammade cendréfärgade hår, hans kraftfulla, raka näsa och hon visste att bakom de slutna ögonlocken fanns de klaraste, blå ögon hon någonsin haft nöjet att drunkna i. Hon kände att hennes beskrivning av honom lät som början på en av de Harlequinromaner hon hade slukat som 14-åring men det här var inte en roman. Det här var mannen hon brukade möta i ett av sina sitt drömmande tillstånd. Det var ett tillstånd då hon tänkte, kände och längtade intensivt efter närhet av den mannen hon bestämt sig för att älska. Nu låg han här bredvid henne. Hon vågade knappt andas. Hur många gånger hade inte hans osynliga händer hållit i hennes och sänt elektriska stötar genom hennes kropp. Nu låg han här och verkade sova lugnt bredvid henne. Hon var ju van vid hans frånvaro det här var ju något hon inte kände till, en närvaro som skrämde och provocerade henne. Hon hade aldrig bett honom att visa sig på det här sättet, så fullkomligt oförskämt att ligga här och sova i hennes säng, som dessutom bara var gjord för en person. Samtidigt hade hans närvaro en stark fysisk effekt på henne. Hon vill ta i honom, känna in hans doft. Plötsligt vände han sig emot henne och öppnade sina ögon. Han tittade lugnt på henne med de klaraste, blå ögon hon någonsin sett. Ögonen log men han sa inget. Än en gång kände hon sitt hjärta slå med en sådan kraft att hon var förvånad över att det fortfarande satt kvar i bröstet på henne. 

 

Regnet smattrade emot hennes sovrumsfönster. Trots det hade fönstret öppnats en aning och solstrålar trängde sig in genom hennes nu hallonröda bomullsgardiner. Gardinerna rörde sig lätt av vinden som tagit sig in genom det öppna fönstret. Hennes hjärtslag hade lugnat sig och hon kände en behaglig värme genomsyra hennes förut så spända kropp. Sakta började hon slappna av. Mannen bredvid sa fortfarande ingenting utan fortsatte bara att titta på henne, outgrundligt, med sin klara blick. Trots sin nakenhet gjorde det henne inget, det kändes inte konstigt eller obehagligt. Plötsligt sträckte mannen ut sin arm emot henne och la sin hand på hennes kind och strök sakta med handen över den och sen med fingertopparna ner mot hennes hals och bröst. Hon kände hur hennes kropp sakta började sväva ovanför sängen och sen ut i sovrummet. Han tog hennes hand i sin och tillsammans flög de ut i hennes stora sovrum omslingrade i en dans som inte liknade något annat. Hon tittade på sina händer och såg att konturerna hade bleknat och försiktigt tunnats ut....




Prosa (Kortnovell) av Ordsus
Läst 213 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2022-02-17 11:40



Bookmark and Share


  Nina Nightwish
Vackert :)
2022-02-21

  Gawain VIP
Möten man minns, vare sig de är dröm eller faktiska händelser är just de som känns, så och efteråt. Ögonkontakt kan vara väl så fysiskt...

Starka känslor är vackra!
2022-02-17

  Peter G VIP
Ett vackert slut, kärlek är som vackrast i drömmarna, där uppstår aldrig några problem..
För nog var det en dröm?

Bra skrivet!
2022-02-17

  Sparvögat VIP
Dröm, saga eller verklighet, svaret är lika svävande som deras själar i rummet…
Jag väljer att tro på drömmen som blev verklighet.
En fin berättelse som ger mersmak!
2022-02-17

    Björka
fin berättelse
2022-02-17
  > Nästa text
< Föregående

Ordsus
Ordsus