Mellan sköra andetag

Vaggas rosenblad

Likt mina läppar

Viskar i natten

Ömma ord

Mina andetag

Smeker din hud

Lika stilla som

Sommarbrisen

Fast med ett mål

Längtan lyser

likt stjärnor

mot en mörk vinterhimmel

Samtidigt kramar kölden

Ditt hjärta

tills det ängsligt slår

Bland rosensnår från hösten

Förnuftet krossar allt i sin väg

Medans känslor slätar över

Förlåter fast smärtan skriker

Inifrån hela vägen ut

Utan ljud eller häftiga tecken

Ändå är allt stiltje

I både livet och natten